på skolan jag vistas på
Bilderna är ifrån min iphone, så det är inte bästa kvalliten.
blame it on september
du är inte där för att hjälpa mig
Cigaretter snus och annan koma man ska behöva befinna sig i. Detta måste ta ett slut, inte sant?
snälla kan du inte skicka ett litet svar, jag väntar ju så på dig
när jag går ner
Sysslar du med någon idrott: Simning, på tredjedels-tid.
Vill du hellre ha mail än brev: Nä, brev är mer personligt.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: det vet jag inte, det händer väl de lyckliga, inte alla.
Är du bortskämd: Det tycker jag inte, men ibland så.
Vad är det värsta du vet? Människor som inte vet skillnaden på rätt och fel.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Oj, det har jag inte beräknat. Ledsen!
Vill du hellre ha mail än brev: Nä, brev är mer personligt.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: det vet jag inte, det händer väl de lyckliga, inte alla.
Är du bortskämd: Det tycker jag inte, men ibland så.
Vad är det värsta du vet? Människor som inte vet skillnaden på rätt och fel.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Oj, det har jag inte beräknat. Ledsen!
mattematiken
Hej jag vill äta en korv fast jag får inte. Hej då ! :)
the script
älskling, jag vill äta dig
Hej folks ! Casteborn här !
Mej hittar ni på mjulkarn.blogg.se
Iallafall jag och t-res är coola. Sådetså :) vi har engelska och det är roligt.
Vi ska lyssna på Lars Winnerbäck och sova lite tror jag ;)
Puss och glöm Inte checka in min blogg mjulkarn.blogg.se
shall I meet you there?
Är du allergisk mot något: Nej, tur i oturen det.
Har du haft sex idag: Nej. ledsen.
Brukar du komma i tid: Oftast till lektionerna men till andra viktiga möten brukar jag komma springandes.
När mår du bra: Vardagligen. Ofta när jag skrattar. När man tar det lungt med nära vänner.
När blev du fotad senast: Idag!!!!!!
Vanligaste färg på dina kläder: Svart helt klart, tätt intill kommer denmin.
Vad var det senaste du köpte? Halstabletter.
Har du haft sex idag: Nej. ledsen.
Brukar du komma i tid: Oftast till lektionerna men till andra viktiga möten brukar jag komma springandes.
När mår du bra: Vardagligen. Ofta när jag skrattar. När man tar det lungt med nära vänner.
När blev du fotad senast: Idag!!!!!!
(skämt bild från idag)
Vanligaste färg på dina kläder: Svart helt klart, tätt intill kommer denmin.
Vad var det senaste du köpte? Halstabletter.
whatever, it dosen't matter
Jag gillar att vara estetisk av mig så jag gick ut när solen sken och fotograferade.
Igår var jag ute och idag redigerade jag de. Tycker resultatet efter blev mycket bättre! 
Vad tycks hörni?
all denna version av teckanade
Sat för ett tag sedan och ritade av en person. Hennes hår följde med vinden när den kom då och då. Jag känder hur en kalla luften lyfte min tröja och svepte sig omkring min varma nakna kropp. Jag drog med pennan fram och tillbaka, kände en viss oro över att teckningen skulle sluta kaotiskt och studerade den väl. Hon hade inte fått ett par ögon. Varför detta? Är det så för att jag vet att jag är absolut sämst på att teckna ögon och dess djupa inre? Eller för att jag helt enkelt inte vill teckna deras själ på bild? Hur det än kommer sig vet jag att hennes ögon förblir dolda. De blir som en hemlighet. Vart tittar hon? Vad tittar hon på? Blundar hon och visualiserar sig en bättre värld?
Jag låter hemligheten stanna hos mig. Jag var ju där. Jag såg hennes ögon flytta sig från en punkt till en annan, från em förbi cyklande man till en äldre dam på väg till Lina's café på andra sidan gatan. När hon tittade ner i marken bad jag henne att ta upp blicken. Hennes ögon var fyllda med vatten. Hon var ledsen. Inte vet jag varför, inte vet jag om jag borde hjälpt till, inte vet jag vad jag kunde gjort.
Vad tycks? Är den hyfsad? Är den kaotisk som jag fruktade i början? I så fall, informera mig inte. Jag tycker saker borde vara antingen ogjort eller halvgjort.
Jag låter hemligheten stanna hos mig. Jag var ju där. Jag såg hennes ögon flytta sig från en punkt till en annan, från em förbi cyklande man till en äldre dam på väg till Lina's café på andra sidan gatan. När hon tittade ner i marken bad jag henne att ta upp blicken. Hennes ögon var fyllda med vatten. Hon var ledsen. Inte vet jag varför, inte vet jag om jag borde hjälpt till, inte vet jag vad jag kunde gjort.
Vad tycks? Är den hyfsad? Är den kaotisk som jag fruktade i början? I så fall, informera mig inte. Jag tycker saker borde vara antingen ogjort eller halvgjort.
stjärnhimmel
mumma på tåget
from the 70's
ph: hagateatern's vägg med tavlor
fade into darkness? never
Lovar du att vara ärlig? Ja, det är jag för det mesta.
Du heter: Therese
Smeknamn: Mor och far kallar mig stumpan, fian, theresen eller någon annat töntigt namn, mina vänner kallar mig "t-res" och jag själv kallar mig Therese.
Låt som när du är ledsen sörjer till? Jag brukar inte sörja, det är enligt mig bortkastad tid. Men om jag måste välja är det Anton Kristiansson's - Vi förtjänar att vara lyckliga.
Beroende av: Ostbådar, singoalla, och kaffe.
Vilket är det senaste namnet i din mailinkorg: Från mig själv.
Var bor du? I en by.
Äger du några converse: Nja. Har ett par men har inte minne av att jag använt dom.
Sprit, cider, vin eller öl: Är inte alla alternativ sprit? Men i så fall öl eller cider. Jag är ingen finsmakare som vin är till.
i got it
Prov skriver med ett inlägg från telemobilen. Hoppas detta går bra, där detta verkar riktigt smidigt! Hörs när jag fått lite koll på vardagen, xoxo.
försvinner i denna värld
Vad tror folk om dig? Har ingen blekaste aning om det, och om jag ska vara älig vill jag inte veta.
Stämmer det? Klart det gör.
Vad får du oftast komplimanger för? Om mitt (natuliga, kolla in bilden) lockiga hår, nu för tiden.
Vad säger du för att imponera på någon? Att personen ifråga antingen ser bra ut eller har rolig humor.
Hur imponerar man på dig? Det är enkelt, man ser hyfsat bra ut och har en härligt atmosfär.
Brukar du skratta för dig själv? Det händer varenda dag!
Stämmer det? Klart det gör.
Vad får du oftast komplimanger för? Om mitt (natuliga, kolla in bilden) lockiga hår, nu för tiden.
Vad säger du för att imponera på någon? Att personen ifråga antingen ser bra ut eller har rolig humor.
Hur imponerar man på dig? Det är enkelt, man ser hyfsat bra ut och har en härligt atmosfär.
Brukar du skratta för dig själv? Det händer varenda dag!
ja ja ja ja!!!!!
ser jag löven färgas
Jag önskar jag kunde sjunga. Så jag kunde skriva en rad för dig, en för mig, och en för oss. Sjunga med hes sexig röst, spela in min text till dig och skicka den med tonvis med hjärtan. Sedan erkänna att jag kärat ner mig i dig och endast vill ha dig nära mig. Här. Hos mig. Där du kunde säga till mig att låten jag skrivit, sjungt och skickat till dig var det bästa du hört, att du hellre lyssnar på mig och min fina röst än på din egna mor och far. Så vad gör jag nu? Jag sitter och skriver ner tankarna som svävar bland gråa moln i mitt dimma huvud. Jag skriver bara. Jag kan inte sjunga. Jag kan inte skapa musik.
Men kan jag måla en svart färgklick på ett tygfält lika stort som sex hektar, uppspikad på en träbräda och visa upp den för dig? Beskriva den och mina känslor. Medan hösten nu tydligen visar sig för mig och min kamera så kommer tankarna på dig igen. Vad gör du nu? Vad har du gjort? Är du fortfarande singel? Tycker du om mig fortfarande eller har du kommit över mig? Ses vi någon dag? Låt mig inte tro på något jag redan nu känner är skrämmande.
Gula löv. Du hade en gul tröja på dig när vi såg varandra. Eller vad den svart? Grön? Vit? Blå? Jag kommer inte ihåg, för dina ögon glänste så isblå att jag inte kunde slita min blick ifrån dig. Du måste trott jag var galen. Jag erkänner, för en sekund där trodde jag med att jag hade tappat en skruv. Komiskt var det, inte sant? Kommer på mig själv skrattandes åt denna händelse. Och ändå sitter jag här, skrattandes och förälskad. Fy helvete vad det är svårt. Ursäka mitt språk, men jag vet att ni har känt desamma. Om inte, jag önskar jag vore er. Detta är en svår prosses utan slut.
Så ser jag färgen på lövet förevarar, min bror bli änder och det skulle ej förvåna mig om snön snart faller ner på den kalla höstliga marken. Jag jobbar successivt får att förstå, att fatta, varför jag är som en fisk i en rund vattenskål. Simmandes runt runt utan anldedning till liv. Men jag vill också. Förendras. Sammtidigt jag vill göra det med dig. Men jag tar dagarna som de kommer.
Men kan jag måla en svart färgklick på ett tygfält lika stort som sex hektar, uppspikad på en träbräda och visa upp den för dig? Beskriva den och mina känslor. Medan hösten nu tydligen visar sig för mig och min kamera så kommer tankarna på dig igen. Vad gör du nu? Vad har du gjort? Är du fortfarande singel? Tycker du om mig fortfarande eller har du kommit över mig? Ses vi någon dag? Låt mig inte tro på något jag redan nu känner är skrämmande.
Gula löv. Du hade en gul tröja på dig när vi såg varandra. Eller vad den svart? Grön? Vit? Blå? Jag kommer inte ihåg, för dina ögon glänste så isblå att jag inte kunde slita min blick ifrån dig. Du måste trott jag var galen. Jag erkänner, för en sekund där trodde jag med att jag hade tappat en skruv. Komiskt var det, inte sant? Kommer på mig själv skrattandes åt denna händelse. Och ändå sitter jag här, skrattandes och förälskad. Fy helvete vad det är svårt. Ursäka mitt språk, men jag vet att ni har känt desamma. Om inte, jag önskar jag vore er. Detta är en svår prosses utan slut.
Så ser jag färgen på lövet förevarar, min bror bli änder och det skulle ej förvåna mig om snön snart faller ner på den kalla höstliga marken. Jag jobbar successivt får att förstå, att fatta, varför jag är som en fisk i en rund vattenskål. Simmandes runt runt utan anldedning till liv. Men jag vill också. Förendras. Sammtidigt jag vill göra det med dig. Men jag tar dagarna som de kommer.
klänning nu är rätt kallt
some smoke
känn dig som en ängel på rosa moln
Jag tror, kärleken har en mening. Varför blir vi kära? Är det hjärtat som gör oss tokiga? Modiga? Blyga? Blir svettandes dårar som tittar förskymt på hen? Eller är det bara känslorna som styr prosessen? Eller är det hjärnan? Är det bara jag som låter det gå och undrar under tiden varför? För under tiden jag sitter här, nerkärad, idiot och dum, kan jag inte sluta tänka på varför. Jag fårgar ina vänner, hur de känner om kärlek. De tror de bara är för vissa. De som vågar. Men om inte? Men om det är så att jag inte vågar? Ska man ändå? Ska man våga? Varför ska man? Ska ta min funderingar till en ny nivå imorgon. Ha tålamod med ord.
yes yes yes
HAHAHAHA LOL NATTHUMOR
vad är klockan?
förra dagen så det var ljust och mörkt
jag älskar att leva
säve's fetaste hus
Var i Säve igår hos min vän L., vi drack, skrattade, dansade, badade utomhus och gjorde en hel del kaos! GUD VAD ROLIGT DET VAR. Bästa helgen detta året, lätt. Och om du läser detta Linnea, tack så djävla mycket, du är bäst! ♥
Idag kom min mor och far hem ifrån Spanien, har faktiskt inte saknat dem! Med deras kläder låg en söt byxdress och en söt klänning till mig. Jag blev riktigt glad!
Tacos nu, ha en fortsatt bra kväll!
Idag kom min mor och far hem ifrån Spanien, har faktiskt inte saknat dem! Med deras kläder låg en söt byxdress och en söt klänning till mig. Jag blev riktigt glad!
Tacos nu, ha en fortsatt bra kväll!
det mördar min blogg
Jag ska fatta mig kort, haft fullt upp, dagarna in och ut! Därför har jag inte haft tid att ladda upp bilder sv olika slag samt skriva/blögga. Som tur är kommer jag ha rätt så mycket tid på lördag, och då kommer nya inlägg för er att läsa och studera. Det var allt ifrån nu, dags att sova, stort tenta prov imorgon bitti, xoxo.
boyband? me?
Jag har aldrig varit för pojkband, men dessa killar har faktiskt stulit mitt musikhjärta! Kan inte knälla på de, så söta och talangfulla!
det finns bara en väg, och det är upp
tight? ohja
Det där med att hålla igång och blogga inte en del av mig. Det har jag märkt nu. Har dessutom tons av läxor, prov, disskutioner, debatter och tentor samt krönikor att skriva/läsa till! Ursh. Vad är det med mig och sista minuten? Sitter nu som en galning och låter fingrarna stutsa snabbt och intensift på tagentborget för att hinna min deadline, alltså imorgon. Detta blir tight!
Förlåt föresten för inget bloggande, mitt internett har varit nere och jag håller på att få spader för nu när vi "fått" tillbaka är det självklart jättesegt. Detta ska jag klaga på! Ringde faktiskt bolaget och klagade i telemobil men de kunde inte komma fören på fredag. Då ska det bannemej fixas, med fart och stil!
Och såklart måste jag överföra alla bilder jag tagit när och vart som helst som jag vill att ni ser samt mina teckningar som är i fullt ös. Snart klar med tre, och då har jag bara tre kvar *jippe hoppar upp och ner en viftande armar, av gjädje såklart*
Nu är det pluggdags, hörs sedare, xoxo.
Förlåt föresten för inget bloggande, mitt internett har varit nere och jag håller på att få spader för nu när vi "fått" tillbaka är det självklart jättesegt. Detta ska jag klaga på! Ringde faktiskt bolaget och klagade i telemobil men de kunde inte komma fören på fredag. Då ska det bannemej fixas, med fart och stil!
Och såklart måste jag överföra alla bilder jag tagit när och vart som helst som jag vill att ni ser samt mina teckningar som är i fullt ös. Snart klar med tre, och då har jag bara tre kvar *jippe hoppar upp och ner en viftande armar, av gjädje såklart*
Nu är det pluggdags, hörs sedare, xoxo.
men bara kyss mig då
(Bilden ska egentligen röra sig till en kyss men den tycks inte gå i .gif, större problem, lev med det, ledsen)
djupa samtalsämnen
Hade precis ett långt samtal med mor om kärlek. Alltså dessa problem, kan de inte försvinna och aldrig komma tillbaka som mina ex-pojkvänner? De hoppar in i mitt liv och tycks alltsi stanna kvar. Ursh. Vil inte har det så på något vis. Men ändå såhär lever jag. Någon krönika om vårat djupa tal kommer inom kort, måste bara få ner ord på datorn.
är inte det mitt x?
oh fina, du fina
Drog på min filtar och tofflor, en skål med halvtabletter av olika slag och satte igång med att skriva på en krönika samt titta på film! Konstiga meningar jag hoppar ut på tagentbordet men min syn är inte som b'st när jag är sjuk. Sorry. Mer uppdatering när jag frisknat till, nu 'r det redan dags att gå härifrån och ner i sängen, xoxo.
Va? Sjuk? Nu?
Igårkväll insåg jag att jag idag var tvungen att stanna hemma. Halsont och lite ont i huvudet. Men detta ska det bli ändring på! Iste, halstabletter och annat gott ska hjälpa. Hoppas alt blir bra, och att det är bra med er.
förlåt
Varför balsamerar jag in mig i hoppet? Varför faller tårarna på mina rödrosa kinder om natten? Varför? Jag vill veta svaren. Jag vill glömma svaren. Varför lindar jag in mig i tröstens varma filtar? Jag frågar mig sjäölv om och om igen, får ändå samma dumma svar. Men ack, jag lägger endast ett milt serum på mina spruckna dimmiga drömmar. Lägger hjärtat i kupande händer och tittar upp mot den blåa hmmelen och konstant fäller regn nu förtiden. Frågar ännu en gång. Varför? Finns det någon med bekanta händer som kan ta min, säga åt mig att det kommer ordna sig och dränka mig i hoppets löngner? Jag vill så gärna. Samtidigt som jag vill glömma, älska och förlåta. Är det inte det livet ska handla om?
De lovord som spottas ut på ovetande folk sväljer dom som det vore en god maträtt. Jag vill ge de en hjälpande hand. Att få de förstå att det inte räcker att släcka elden med tusen fällda tårar och rädsla. Jag vill se deras ängel komma och visa dem vägen. Den rätta vägen till insikt. Snälla ängel, lägg din hand på deras bröstkorg, känn deras andetag, känn deras prägel och känn deras rädsla.
Jag kan inte ge tips. Jag vet inte hur jag ska vägleda er till framgång och lycka. Jag tar en alvedon för stjälen, virar bandage runt händer och ben, fingrar och hjärta för att slippa riva sönder mitt inre med ilskan ifrån alla misslyckanden. Jag vill så gärna säga till er, att det är dags att dra upp era inre persienner till den mörkaste kammeren i eras hjärta, där ni är som mest sårbara, och ställa frågan. Varför? Kanske får du ett ärligt svar ifrån dig själv, eller du kanske inbillar dig att du hört din svar än, men det är högs otroligt.
Så dra upp ditt inre, känn stoltheten i dig och upplev dagarnas fulla värde! Du är värd det! Du har kämpat. Med både liv och stjäl. Låt ditt etui känna glädje. Så glöm dina svar för en sekund. Du behöve rinte saningen för att må bra.
De lovord som spottas ut på ovetande folk sväljer dom som det vore en god maträtt. Jag vill ge de en hjälpande hand. Att få de förstå att det inte räcker att släcka elden med tusen fällda tårar och rädsla. Jag vill se deras ängel komma och visa dem vägen. Den rätta vägen till insikt. Snälla ängel, lägg din hand på deras bröstkorg, känn deras andetag, känn deras prägel och känn deras rädsla.
Jag kan inte ge tips. Jag vet inte hur jag ska vägleda er till framgång och lycka. Jag tar en alvedon för stjälen, virar bandage runt händer och ben, fingrar och hjärta för att slippa riva sönder mitt inre med ilskan ifrån alla misslyckanden. Jag vill så gärna säga till er, att det är dags att dra upp era inre persienner till den mörkaste kammeren i eras hjärta, där ni är som mest sårbara, och ställa frågan. Varför? Kanske får du ett ärligt svar ifrån dig själv, eller du kanske inbillar dig att du hört din svar än, men det är högs otroligt.
Så dra upp ditt inre, känn stoltheten i dig och upplev dagarnas fulla värde! Du är värd det! Du har kämpat. Med både liv och stjäl. Låt ditt etui känna glädje. Så glöm dina svar för en sekund. Du behöve rinte saningen för att må bra.
det kommer svida till
vart försvinner alla dagar efter deras utgångsdatum?
Det slår mig varenda natt. Att de datum som passerar kommer aldrig igen. Jag blir lite arg när jag tänker på att jag så gärna velat ha just den dagen igen. Och ni vet vad jag menar. Då man har det som härligast och man kan bara inte sluta le för att man är så lycklig. Jag har vart lycklig i mitt liv. Men så få gånger att jag kan räkna upp dom på en hand. Jag brukar le, skratta och vara glad för varje dag jag får. Men då får jag en käftsmäll av min tanke igen. Denna dag kommer aldrig igen. Någonsin. Datumen rinner på så som åren. Ibland vill jag stanna tiden, blicka ut över mitt liv som om de vore ett ända bildspel, och radera det som fått mig att känna smärta och bara känna leendet bildas på mina läppar. Om det ändå vore så enkelt. Visst hade det vart något?
Jag tror inte, jag vet, att jag inte är ensam med denna tanke. Det händer ofta när man väl krypigt ner i sängen och tystnaden i huset har fallit. Mamma och pappa kanske har på tvn, men du kan inte höra vad det egentligen är på. Det är bara så tyst så alla tankar att flyga fram. och bubbla inom dig.
En regnig natt mitt i sommaren 2011, runt tolvslaget, hade jag tagit på mig min pjamas och lagt mig ovanpå mitt täcke. Jag tänkte sova efter den roligaste dagen med mina vänenr på länge. Istället för att sluta mina ögon och låta den dagen hoppa ut ur mitt liv och rinna ut ur mina hand som sandkord på stranden, så gick jag upp, gick ut, stod i regnet, grät, log. I timmar. Ensam. Ja, jag gick ut och grät i regnet. Jag var så lycklig att jag inte kunde låta bli. Även om jag inte hade någon pojkvän så hade jag hade bästa vänner. Jag hade kamrater som jag visste stod vid min rygg vid minsta fall och motgång. Och det är väl vad livet handlar om? Vakna lycklig, somna lycklig.
Lovade mig själv i början av 2011 att aldrig somna olycklig, men det löftet är som ett tappat glas, i spillror. I tusen bitar. Det är nog på tiden att jag tar tag i detta. Inte låter mina dagar försvinna, gå, utan att somna lycklig. I alla fall gosa ner mig i sängen med ett leende på mina krokiga läppar. Så dagens visdomsord till er, se till att aldrig, aldrig, gråta er till sömns. Jag vet hur förjävligt det är att vakna dagen efter och inse att dagen innan var sann.
Jag tror inte, jag vet, att jag inte är ensam med denna tanke. Det händer ofta när man väl krypigt ner i sängen och tystnaden i huset har fallit. Mamma och pappa kanske har på tvn, men du kan inte höra vad det egentligen är på. Det är bara så tyst så alla tankar att flyga fram. och bubbla inom dig.
En regnig natt mitt i sommaren 2011, runt tolvslaget, hade jag tagit på mig min pjamas och lagt mig ovanpå mitt täcke. Jag tänkte sova efter den roligaste dagen med mina vänenr på länge. Istället för att sluta mina ögon och låta den dagen hoppa ut ur mitt liv och rinna ut ur mina hand som sandkord på stranden, så gick jag upp, gick ut, stod i regnet, grät, log. I timmar. Ensam. Ja, jag gick ut och grät i regnet. Jag var så lycklig att jag inte kunde låta bli. Även om jag inte hade någon pojkvän så hade jag hade bästa vänner. Jag hade kamrater som jag visste stod vid min rygg vid minsta fall och motgång. Och det är väl vad livet handlar om? Vakna lycklig, somna lycklig.
Lovade mig själv i början av 2011 att aldrig somna olycklig, men det löftet är som ett tappat glas, i spillror. I tusen bitar. Det är nog på tiden att jag tar tag i detta. Inte låter mina dagar försvinna, gå, utan att somna lycklig. I alla fall gosa ner mig i sängen med ett leende på mina krokiga läppar. Så dagens visdomsord till er, se till att aldrig, aldrig, gråta er till sömns. Jag vet hur förjävligt det är att vakna dagen efter och inse att dagen innan var sann.
ballons, friends or nothing
killed for lies
Tomas Andersson Wij – Allt Är Bättre Än Ingenting
Snow Patrol – Just Say Yes
Tomas Ledin – Hon gör allt för att göra mig lycklig
Kent – Längesen vi sågs
Thåström – Kärlek är för dom
torsdagen den första september
Skolan jag nuvarande går på anornade en dag för oss ettor, så vi alla skulle lära känna varandra. Det var mesigt men ändå roligt, oavsätt om alla klasser ändå hängde med varandra och inte sade ett ljud till någon annan. Vi esteter är en aning konstiga enligt dem.
Dumma fördommar. De är så onödiga, Vi är jättehärliga hela högen och vi alla har humor! Men sSlottsskogen, den goda mackan, vännerna, klassen, killarna, blåbärna vi hittade, skorna i de olika färgerna och parkbänkerna gjorde dagen fin.
Vem?
De vita ny/gamla skorna är ifrån Marc O'Polo. Han är fortfarande igång med designer, alltså inte död än, nu i Fall/Winter 11, mer bilder hittar du på hemsidan. Peace!
raise your weapon
Under onsdagens gång hade jag på mig mina nya skor! IIIH, älskar dom! De är vita har stor sula och är ifårn 80' talet. Ur mammas garderåd. Satt med bästa J. i sanden med om och bara njöt av solen i ansiktet. Det var bannemej en bra stund!
kära 16-åriga du
Kunde inte låta bli att fälla tårar när jag tittade på denna videon. Den säger så mycket, men orden är små. Jag började fundera och skriver nu på en krönika med samma namn. Kolla på den, du kommer lära dig något.
jag kom inte för din skull
Dag 26 Det här jag är dålig på
Dag 27 Min favoritplats
Dag 28 Saker jag saknar
Dag 29 Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 Mina 10 dödsynder
Dag 31 Mina rädslor
Dag 32 Vad jag sysslar med på fritiden
Dag 33 Min tanke om design
Dag 34 Musik
Dag 35 Teknik och sådant jag ej förstår
Dag 36 Min tanke om mirakel
Dag 37 Mode för mig
Dag 38 Djurlivet
Dag 39 Det här är jag bra på
Dag 40 Drömmar
Dag 41 Högstadiet
Dag 42 Motgångar
Dag 43 Medgångar
Dag 44 Runtvisning i mitt hus
Dag 45 Favoritsaker
Dag 46 Datatiden
Dag 47 Min tanke om utseenden
Dag 48 Skolan/gymnasiet
Dag 49 Bästa tiden i mitt liv
Dag 50 Min hemliga kärlek
Dag 27 Min favoritplats
Dag 28 Saker jag saknar
Dag 29 Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 Mina 10 dödsynder
Dag 31 Mina rädslor
Dag 32 Vad jag sysslar med på fritiden
Dag 33 Min tanke om design
Dag 34 Musik
Dag 35 Teknik och sådant jag ej förstår
Dag 36 Min tanke om mirakel
Dag 37 Mode för mig
Dag 38 Djurlivet
Dag 39 Det här är jag bra på
Dag 40 Drömmar
Dag 41 Högstadiet
Dag 42 Motgångar
Dag 43 Medgångar
Dag 44 Runtvisning i mitt hus
Dag 45 Favoritsaker
Dag 46 Datatiden
Dag 47 Min tanke om utseenden
Dag 48 Skolan/gymnasiet
Dag 49 Bästa tiden i mitt liv
Dag 50 Min hemliga kärlek
Mellan oss
Dagar in och dagar ut
Dag 01 Presentera mig själv
Dag 02 Min första kärlek
Dag 03 Mina föräldrar
Dag 04 Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 Vad är kärlek?
Dag 06 Om det här vore min sista dag
Dag 07 Vänner/Bästa vänner
Dag 08 Miljön jag lever i
Dag 09 Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 Bloggfavoriter
Dag 11 Mina syskon
Dag 12 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 Dåliga vanor och laster
Dag 15 Mina drömmar
Dag 16 Första kyssen
Dag 17 Barndomsminne
Dag 18 Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 Detta ångrar jag
Dag 20 Mina förebilder
Dag 21 Mina dåliga sidor
Dag 22 Det här upprör mig
Dag 23 Mitt hem
Dag 24 Det här får mig att gråta
Dag 25 Min takne om abort
Det är bara hud, vad ska jag annars göra med den?
softi
Kom hem för timmar sedan och insåg att jag faktiskt har helg! Hur skönt kändes inte det? Jo, jag prisar Gud för dessa sena fredags eftermiddagar samt helger! Kan knappt tro det själv att jag gått i skolan i mer än två veckor. Där jag har delat ut mitt nummer till nästan alla, paratar om himmel och jord med alla och lärt mig att visla bättre än någonsin. Det stunderna mellan lektionerna är de man kommer ihåg. Då vi lekte, sprang runt upp å ner för trapporna och pustade ut vid rektorns kontor. Missförstå min inte, vi fick inte skäll, han hjälpte mig och min vän E. att gömma oss för S./pojken i våran klass som jagade oss! Han är en bra man. Rektorn.
Ska fortsätta ha en bra fredag men mina vänner, lite/tons inlägg kommer idag och imorgon. Tar de bara lungt.
cynism eller karma
Så här ligger det till, jag har befunnit mig i en cirkel av cynism allt för länge, och ska nu bekämpa den med allt jag har att komma med. Är längre ner än glovet. Min 50 dagars guide kommer snart presentera sig själv, ha tålamod.
Nu: Sängen.
